Ger Tullverket allt sämre service? Skyll på regeringarna

Definition: Regleringsbrev skickas till statliga myndigheter och i dessa preciseras i detalj för varje myndighet den av Riksdagen beslutade statsbudgeten Slarvigt uttryckt: ”uppdragsspecifikation för myndigheten”.

Jag gjorde ett kort inhopp i den alltid aktuella ”Tullpodden” under vintern (jag fick dock strax kicken som sidekick…) och då fick vi in en lyssnarfråga om Tullverkets regleringsbrev 2018 och dess avsaknad av ”service till näringslivet” som ett av målen/uppdragen. Tidigare har det i alla fall nämnts någonstans i Regleringsbrevet att Tullverket skall ge service till näringslivet eller arbeta för att förenkla och minska ”den administrativa bördan”, men det antyds endast i förbigående under den anonyma, icke så förpliktigande, punkten ”Internationellt samarbete” i Regleringsbrevet för 2018. Sedan dess har frågan gnagt i mig så jag har gått igenom regleringsbreven från det år jag själv började på Tullverket (2003) fram till 2018 för att se hur Regleringsbreven förändrats genom åren. Breven kan faktiskt förklara Tullverkets nuvarande något bristande intresse för önskemål och synpunkter från näringslivet. Tullverket följer bara vad de blir tillsagda i regleringsbrevet. Så skyll inte på Tullverket – skyll på regeringarna!

Alla regeringar oavsett färgpalett har entusiastiskt dragit igång exportsatsningar och skvätter pengar på diverse projekt och organisationer i det vällovliga syftet att öka exporten, men de glömmer alla att satsa resurser på och ge rätt uppdrag åt vår viktigaste myndighet i import– och exportsammanhang – Tullverket.  En väldigt viktig faktor för att företagen skall kunna exportera och importera är en välfungerande, kompetent, serviceinriktad och lättillgänglig tullmyndighet. Men tullen följer vad som regleras i regleringsbrevet, allt annat är fel (eller som det heter idag: ”ett hot mot demokratin”).

För att inte läsningen skall bli alltför tung delar jag upp denna spaning i flera delar. Men jag kan spoila det mesta med att säga att det inte blir bättre sedan 2003 och vilken färg det är på regering verkar inte ha någon större betydelse för serviceviljan, det är andra faktorer som styr.

Första delen i min genomgång hanterar Persson-regeringens regleringsbrev och hur service etc nämns i dessa.

Regleringsbrevet 2003, S-regering

Övergripande Mål:

”…samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras”

Återrapportering:

”Redovisning av hur företagen och allmänheten ser på servicenivån och bemötandet.”

Särskilt angelägna uppgifter i övrigt för Tullverket är bl a:

”att medverka i det internationella arbetet med förhandlingar inom Tullverkets verksamhetsområde, innefattande att inom arbetet inom Europiska unionen prioritera arbetet med förenkling av regler och procedurer inom tullområdet”

Med lite välvilja så nämns service till näringslivet, förenklingar och underlätande av handel på tre ställen.

Regleringsbrevet 2004-2006, S-regering

Här har departementet jobbat hårt med copy+paste så det är inga skillnader på ovanstående områden. Tullverket har i stort sett samma regleringsbrev genom de fyra sista Persson-åren. Jag hoppas att inte Finansens tjänstemän rapporterade alltför många timmar i tidredovisningen för utarbetande av regleringsbreven.

I nästa del är det Alliansregeringens första period som avhandlas i min genomgång av regleringsbreven.